onsdag 4 oktober 2017

Hata Gustavsberg

Länk till adlibris och bokus
Miranda, eller Mirre som alla kallar henne, går i nian. Hon längtar till gymnasiet, till att få komma bort från trista Gustavsberg, till att nåt ska hända. Livet i Gustavsberg är så fruktansvärt förutsägbart. Kompisarna Liv och Moa är visserligen schyssta, men till och med att hänga med dem börjar kännas menlöst. De vill aldrig prova något nytt, göra något spännande och till och med helgerna är inrutade och rutinmässiga. Mirre längtar efter att få festa, klottra slagord, vad som helst, bara nåt händer. Nu!

På en släktmiddag får hon chansen. Det är när hennes farbror, som brukar komma med dumma kommentarer och säga allmänt inskränkta saker, börjar lufta sina fördomar om homosexuella som Mirre frankt ställer sig upp och deklamerar att hon är lesbisk. Kanske är det bara för att få tyst på sin farbror, kanske är det så att hon är lesbisk? Helt ärligt så har Mirre aldrig tidigare ens reflekterat över detta, men nu när hon kommit ut inför hela släkten, så får det vara så.

Mirres familj ställer sig aningens skeptiska till att Mirre kommit ut och Mirres kompisar reagerar ungefär likadant. De säger att de stöttar henne, men verkar mer se på det som en nyck, nåt som kommer att gå över. Men nu när Mirre kommit ut tänker hon gå all in. Hon kommer ut på Instagram, låter hela skolan få veta och hon blir kompis med coola Sanna, skolans fram tills nu enda flata, och de båda blir ett par. Att hänga med Sanna är spännande och Mirre får äntligen allt det där som hon gått och längtat efter. Men när hon och Sanna väl blivit ett par försvinner de gamla kompisarna. Och när Mirre ställer till det med Sanna har hon plötsligt inga kompisar kvar.

Hata Gustavsberg är Agnes Lindströms debutroman, en riktigt underhållande och träffsäker sådan. Jag tror många tonåringar kommer att känna igen sig i Mirre och hennes känsla av att vara fast i ett trist förutsägbart liv och vilja något mer, något annorlunda. Att vara missnöjd, trots att man egentligen har ett ganska okej liv med kompisar, hyfsat schyssta föräldrar och bra syskon. Det handlar så klart om att försöka hitta sin egen identitet, och det är inte alltid det lättaste.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar