tisdag 8 augusti 2017

Stenkistan

Länk till adlibris och bokus
Det är alldeles i början av sommarloven när Lukas av en slump hittar dödskallen. Det är den vita släta ytan bland alla grå stenar i gropen som fångar hans uppmärksamhet men det är först när Lukas grävt fram den vita stenen som han ser att det är ett kranium från en människa. Ett infall gör att Lukas plockar med sig dödskallen och snart hamnar det hos en osteolog som vill undersöka kraniet.

När Lukas får syn på ett foto av sin mormor som ung tillsammans med två kompisar som mysteriets omfattning ökar. På bilden med mormor poserar en flicka vars foto Lukas vet att han sett i en ruffig gammal jaktstuga, alldeles i närheten av gropen där han fann dödskallen. Mormor berättar att hennes kompis, Elina, försvann strax efter att fotot togs och sen dess har hon aldrig mer hört av henne. Enligt gammal tro hände det att skogen tog sina offer, berättar mormor, men det låter alldeles för övernaturligt i Lukas öron. Det måste finnas en logisk förklaring. Kan det finnas nåt samband med döskallen han hittade?

Undan för undan läggs pusselbitarna fram där vi får veta mer om Elina och vad som hände henne.

Stenkistan är nu inte bara en berättelse om en mystisk gåta, för även om Lukas gärna ägnar sommaren åt att leta efter spännande upptäckter i skogen och att försöka lösa mysterier, så har relationer och tjejer den här sommaren börjat hamna i mer fokus för Lukas. Felicia verkar intresserad av honom, men helst hade Lukas önskat att Jenna, hans bästa kompis hade velat hänga mer med honom, och kanske också vara mer än bara kompis med honom.

Detta att Annika Widholm blandar in flera sidoberättelser tycker jag gör Stenkistan något spretig. Här finns dessutom humoristiska inslag med en förvirrad mormor och jag tycker att det blir lite väl mycket blandad kompott. Gåtan med dödskallen är så klart spännande och mormoderns plats i storyn viktig, men kärlekshistorierna hade jag kunnat klara mig utan. Men, jag tror ju att detta absolut kan fånga läsare mellan elva-tretton år. Dessutom är Stenkistan skriven med korta och enkla meningar, vilket gör denna bok utmärkt för den ovana läsaren eller för nån som vill ha lite mer lättläst men samtidigt gärna läser en något tjockare bok.

Stort tack till Annika Widholm och Hegas förlag för recensionsexemplaret!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar