torsdag 29 december 2016

Sagasagor

Länk till adlibris och bokus
Saga är fem och ett halvt år, har en lös framtand och bor i ett gladhus med mamma och pappa på Solrosvägen. I fem fristående kapitel som utspelar sig under olika årstider får vi följa med Saga i hennes vardag med studsmattor, simskola, husdjurslängtan, långsamma föräldrar och en massa massa annat som vilken förskoleunge som helst skulle kunna känna igen sig i. Ta det här med att sova över hos morfar för första gången utan mamma och pappa till exempel. Mysigt och pirrigt och skojigt och samtidigt lite läskigt och nervöst. Eller det här med när det har snöat hela natten och man vaknar upp till ett gnistrande vitt landskap som bara kallar på en att komma ut och leka och ens mamma är superlångsam med frukosten och dessutom ska slänga in en tvätt och leta upp vinterkläder innan man kan komma ut. Eller när man har jätteskoj och hoppar studsmatta med kompisen och skrattar jättehögt och skrattet plötsligt går över i gråt.

Josefin Sundströms första barnbok, Sagasagor, är trots en hel del vardagsdramatik, en riktig gladbok och de fina färgglada illustrationerna av Emma Göthner lyfter hela läsupplevelsen, både för läsaren och för den som sitter med och lyssnar. Det bjuds som sagt på stor igenkänning med både stora och mindre händelser, mest utifrån femåringens perspektiv, men jag tror allt att även äldre barn kan känna igen sig i mycket. Går man in och kikar på BonnierCarlsens, liksom på adlibris och bokus sidor, så får i alla fall jag intrycket av att denna Sagabok möjligen kan vara den första av flera böcker om Saga. Annars hade man väl inte skrivit ut serienamn? Eller? Kanske man kan hoppas på att det kommer fler böcker om Saga? Och att man får följa med när det är dags att börja förskoleklass?

tisdag 27 december 2016

Min bror monstret

Länk till bokus och adlibris
Med en mamma som är död och en pappa som har stuckit så är det femtonåriga Benjamin som fått träda i vuxenrollen. I ett slitet höghus bor han med sin dövstumma storebror vars intellektuell är på en tvåårings nivå, men som sett till det fysiska är stor och stark som en oxe. Benjamin själv är så liten till växten att han fått öknamnet syrsan. Så att låta andra tro att hans bror är det beryktade monster som lemlästar kattungar och sparkar in dörrar är ett effektivt skydd mot såväl mobbing i skolan som de kriminella gängen som rör sig i Benjamins område.

När Benjamin en dag saknar pengar till hyran ser han ingen annan utväg än att ta ett lån av gängledaren Snake, trots att han vet att han knappast kommer att kunna betala tillbaka. Men Snake har en annan lösning på avbetalningen. Om Benjamins bror, monstret, bara kan agera livvakt så kommer Snake att stryka skulden och dessutom betala bröderna rundligt. Men ett livvaktsjobb leder till ett annat och snart har Benjamin fått sig själv och sin bror insyltade i det gängkrig som Snake är inblandad i. Varje uppdrag blir farligare och risken för att Snake och hans undersåtar ska upptäcka sanningen om monstret ökar för varje dag. Men pengarna som Benjamin får för de livvaktsuppdrag som hans bror utför väcker också drömmar om ett annat liv och erbjuder en möjlighet att fly det liv han lever idag. Frågan är bara hur högt pris han själv och hans bror måste betala för att kunna förverkliga drömmarna.

Min bror monstret är en beckmörk skildring av fattigdom, utsatta människor och kriminalitet men samtidigt ger Mårten Sandén en ömsint berättelse om syskonskap. Jag gillar den mörka stämningen som målas upp och jag rycks med av Benjamins triumf över den bluff han iscensatt vid sidan om den oro han känner för att bli avslöjad. Här finns ljusglimtar i berättelsen, men mörkret hänger hela tiden över som en våt filt. Jag gillade att läsa Min bror monstret, men tyckte att upplösningen gick väl hastigt undan och slutet tycker jag känns aningens platt, vilket dessvärre drar ner mitt totala intryck och omdöme om boken.

fredag 23 december 2016

En liten bok om kärlek

Länk till adlibris och bokus
Att jag har missat den här lilla pärlan! Ulf Starks En liten bok om kärlek är så väldigt söt och fin och beskriver så precist den där första blyga kärleken, hur det är att sakna en förälder och hur det är att leva i en orolig tid.

Första meningen är så himla bra så den bara måste jag citera:
Mamma och pappa döpte mig till Fred. Men det hjälpte inte. Det blev krig i alla fall.
Fred är alltså vår huvudperson och vintern 1944 är han en cirka åtta-tio år, uppskattar i varje fall jag honom till. Pappa är inkallad att bevaka någon gräns uppe i norr och mamma jobbar som spårvagnskonduktör, hon har precis som så många andra kvinnor börjat jobba nu när inga män kan utföra jobben. Och Fred han jobbar också för att få in extra slantar till hushållskassan. Han hjälper Granfors med att hugga och bära granar nu när det är julgransförsäljning på gång. Det kommer att bli en knaper jul för många på grund av alla ransoneringar. Fred och mamma längtar så efter pappa. Han kommer nog inte hem till jul, men de har ju varandra.

Fred brukar gå in i garderoben och prata med pappa då och då. Om Fred kisar i halvmörkret när han står framför pappas kostym kan han nästan låtsas som att det är pappa själv som står där framför honom. För pappa berättar Fred om Elsa som går i hans klass. Elsa som har burrigt hår och pratar med näsan och som får Fred att bli alldeles varm inombords när han ser henne. Fred vill så gärna göra snälla saker åt Elsa. Men det är inte helt enkelt för först och främst måste man våga och ibland blir det ändå fel.

En liten bok om kärlek är verkligen en hjärtevärmande berättelse och man kan inte annat än älska Fred för hans ömma känslor för Elsa, hans civilkurage och för hans omtanke om sin mamma som kämpar för att få ihop vardagen. Relationen mamma och Fred är så ömsint liksom Freds låtsassamtal med pappan. Ja, jösses sicken fin bok. Den kvalar utan vidare in på listan över mina favoritböcker!

torsdag 22 december 2016

Skorstensjul

2015 års julkalenderbok Skorstensjul av Mårten Sandén utspelar sig i gamla stan i Stockholm och börjar när Stella, Issa och Mago anländer till Stockholms centralstation sent en decembernatt. De har rymt från barnhemmet för att hitta Magos pappa. Mago har skrivit en massa brev till honom. Han bor i Sydafrika och har en guldgruva och nu ska han hämta barnen i Stockholm. Han har lovat att komma innan julafton.

Länk till adlibris och bokus
Men på stationen möter de ingen pappa. Istället träffar de en hemlös farbror med tovigt och smutsigt skägg som inte längre minns vem han är. Det enda han kommer ihåg är att han heter Niklasson. På stationen träffar de också Lilla Haj som är ett av Stockholms alla skorstensbarn och hon tar med barnen upp på taken och ger dem mat och någonstans att sova.

Lilla Haj känner också Niklasson och hon berättar för barnen att de, och speciellt Issa, kan hjälpa till att hitta Niklasson, alltså att hjälpa Niklasson att hitta sig själv. Det är snart ett helt år sen Niklasson tappade sitt minne, och det är hög tid att han får tillbaka det.

Vem Niklasson egentligen är är kanske inte supersvårt att lista ut. Speciellt inte efter att pysslingarna och renarna och julegröten presenterats i berättelsen. Skorstensjul är en stämningsfull magisk-mysig julberättelse som utspelar sig i modern tid men som ändå känns som att den utspelar sig i en svunnen tid. Kanske är det på grund av alla föräldralösa barn som förekommer? Avsaknaden av mobiler och datorer ger i alla fall berättelsen möjlighet att hålla i många år. Illustrationerna hjälper till att sätta stämningen och är superfina, men jag får ändå erkänna att jag tyckt bättre om tidigare års julkalenderböcker. Jag får inte riktigt julkänslan att infinna sig. Fast det kan ju å andra sidan bero på min egen inre julstress.

onsdag 21 december 2016

Polkagrisrånarens hemlighet

Länk till adlibris och bokus
I Polkagrisrånarens hemlighet närmar sig julen och jullovet. Klara har av sin granne Rut fått två fribiljetter till Liseberg och att Klara ska bjuda med Bella att gå på Jul på Liseberg är ju givet. Men det blir inte bara julmys och roligheter på Liseberg. Som vanligt när Klara och Bella är någonstans så händer det nämligen obehagliga saker. Den här gången är det en stackars polkagrisförsäljare som råkar illa ut. Chockad berättar han för Klara och Bella hur han blivit rånad av en man förklädd till tomte. När Klara och Bella börjar göra egna efterforskningar så leder spåren till en flyktingkille som just denna dag är på besök på Liseberg med några andra från sitt boende.

Spåren talar sitt tydliga språk, men det är ändå något som inte riktigt stämmer med. Fast när Klara väl kommer på vad är det redan för sent.

För en vuxen läsare är det rätt uppenbart vad Öhnell vill säga med misstänkliggörandet av flyktingpojkarna, men sett ur målgruppens perspektiv så tycker jag hon uppmärksammar fördomar och vardagsrasism på ett utmärkt vis och låter Klara och Bella fundera kring nyanländas situation. Men framför allt tycker jag att Polkagrisrånarens hemlighet är en spännande och lagom lättläst juldeckare. De korta kapitlen har ett tydligt driv som gör att man gärna läser ett kapitel till. Och ett till och... Klarabelladeckarna är slukarvänliga och spännande deckare. Öhnell får gärna fortsätta att skriva om Klara och Bella.

Detta är den sjätte delen i Åsa Öhnells serie Klarabelladeckarna. Jag har tidigare endast läst första delen i serien, Snögubbens hemlighet, och därmed kan jag intyga att man absolut inte behöver läsa delarna i ordning för att hänga med.

Tusen tack till Idus förlag för rec.exet!

tisdag 20 december 2016

Sedan du försvann

Sommarlovet har precis börjat och Emily har sett fram emot ett episkt sommarlov med bästa kompisen Sloane. Det är bara det att Sloane försvinner spårlöst när skolan väl slutat. Hon svarar varken i telefon eller på sms. Hon är inte heller hemma och inte heller Sloanes föräldrar går att spåra. Puts väck är hon. Emily har nästan gett upp på på sin bästa kompis när ett brev dimper ner i posten. Brevet är från Sloane och innehåller en att-göra-lista med tretton uppdrag i typisk Sloane-anda.
Listan
Emily hoppas på att listan med uppdrag på något vis ska leda henne till Sloane, eller i vart fall att Sloane kanske ska dyka upp igen lagom tills att Emily checkat av alla punkter på listan och därför går hon helt in för att utföra uppdragen hon fått av Sloane. Trots att flera av dem ligger långt utanför hennes bekvämlighetszon. För Emily har aldrig varit vidare utåtriktad eller särskilt duktig på att ta för sig, utan det är något hon överlåtit åt Sloane och Emily har alltid kunnat lita på att Sloane fört även hennes talan i sociala sammanhang. Men för att kunna genomföra punkterna på listan krävs det av Emily att hon ger lite av sig själv och att hon vågar lite mer än vad hon brukar behöva. Och när allt kommer omkring så blir den här sommaren kanske ännu mer fantastisk än vad Emily kunnat föreställa sig, med eller utan Sloane.
länk till adlibris och bokus

Sedan du försvann är en somrig feel good-bok om vänskap och kärlek av Morgan Matson med huvudtema att våga och att växa som person. Och ja, det är förutsägbart så det skriker om det, men det är ju å andra sidan oftast denna mall som feel good-böcker följer, så det är inte riktigt något jag känner att jag kan opponera mig mot precis. Däremot tycker jag att boken är för lång (sidospåret med expojkvännerna hade exempelvis lätt kunnat strykas utan att göra någon större inverkan på handlingen) och det långsamma händelseförloppet gör att det dröjer till drygt halvvägs in i boken innan jag känner att Matson fångat hela min uppmärksamhet. Men Sedan du försvann är trots allt rätt mysig (och säkerligen ännu mysigare om man läser den på sommaren), och i likhet med Fyra dagar, fyra nätter så innehåller även denna låtlistor så att man själv kan komponera ihop ett soundtrack att lyssna på medan man läser.

Stort tack till Modernista för rec.exet!

onsdag 14 december 2016

Glastronen

Länk till adlibris och bokus
Celaena Sardothien är kungariket Adarlans farligaste och skickligaste lönnmördare. Alla har hört talas om henne men få vet att denna livsfarliga lönnmörderska är blott arton år gammal. Efter att ha blivit förråd har dock Celaena tillbringat det senaste året som slav i Endoviers saltgruvor där hennes fysik, dock inte hennes psyke, sakta men säkert börjat brytas ner och hon är bara en skugga av sitt gamla jag när hon erbjuds en ny chans. Kungen behöver utse en ny kämpe och detta ska göras genom en tävling där 24 av rikets värsta mördare, tjuvar eller soldater ska kämpa mot varandra. Den som vinner får efter att först ha tjänat kungen i sex år sin frihet åter och detta blir alltså även Celaena lovad.

Tävlingarna är utformade som prövningar i vilka en kämpe i taget blir utslagen. Det är bara det att de tjugofyra kämparna försvinner snabbare än väntat. Något annat tar kål på kämparna utanför tävlingsarenan, något ohyggligt som lämnar sargade kroppar efter sig. Det står snart klart för Celaena att hon inte enbart kämpar för sin frihet utan också för sin överlevnad.

Glastronen av Sarah J. Maas var überhypad när den kom, vilket så klart leder till en del förväntningar. Men jag tycker den börjar segt. Dock tar det sig och halvvägs in i boken blir det faktiskt riktigt spännande. Fast innan berättelsen tagit mig dit så stör jag mig extremt mycket på att jag tycks ha hamnat mitt i en modevisning där sida upp och sida ned i detalj beskriver Celaenas och de andra hovkvinnornas vackra klänningar. För att vara en farlig lönnmörderska så bryr sig Celaena väldigt mycket om sitt yttre och hon framställs mer som en tonårig ung kvinna som älskar fina tyger och konstfulla håruppsättningar. Men ok, det är fint att hon är komplex. Fast när Celaena dessutom framstår som nån form av übermensch så blir det lite för mycket. Celaena är både snygg, stark och atletisk och tillbringar helst fritiden åt de ädla konsterna såsom läsning och musik.

Och såklart har vi det sedvanliga triangeldramat som mer eller mindre tycks obligatorisk för denna typ av genre: En kvinnokarl till prins som ännu inte hittat sitt hjärtas dam, men som utan tvivel dras till lönnmörderskan och lönnmörderskan tycker minsann att prinsen är bra stilig. Men här finns ju också Chaol, gardeskapten, som utsetts till att träna Celaena och som så uppenbart också är attraherad av den sköna men ack livsfarliga lönnmörderskan. Och Celaena tycker minsann att han är lite spännande han med. Men bortser man från allt detta så blir Glastronen faktiskt mycket spännande så fort monstret som mumsar hjärna i korridoren gjort sin entré. Men fortsättningarna tror jag inte att jag bryr mig om att läsa.

Stort tack till Modernista för rec.exet!

måndag 12 december 2016

Avhopparen

Länk till adlibris eller bokus
Sjuttonårige Simon lever mer eller mindre som hemlös efter att ha hoppat av skolan och vägrat följa med sin alkoholiserade styvpappa när han flyttade (Simons mamma lever inte). Nätterna tillbringar han under en gran, på nån parkbänk eller i bästa fall hemma hos Elsa, som han typ har ett förhållande med. Simon jobbar hårt för att komma upp sig i den undre världen i Pulverland, som den tungt belastade delen av stan kallas, och framför allt försöker Simon få en fot in i det kriminella gäng som leds av Tobias. Och efter ett par uppdrag att klå upp smålangare som är skyldiga Tobias pengar börjar han få gängledarens förtroende.

Men då blir Simon kontaktad av en civilpolis, Johnny, som vill trigga fram ett gängkrig mellan Tobias gäng och Black hands, Pulverlands andra ledande gäng. Simon vill visserligen vinna respekt och komma upp sig i Tobias gäng, å andra sidan gillar han inte knarklangningen som Tobias håller på med och han ogillar att behöva ta till våld i onödan. Men att hjälpa snuten är inte heller helt självklart. Frågan är vad Simon väljer?

Avhopparen av Kim Olin är en spännande och lättläst bok som utspelar sig i kriminella kretsar. Miljön ska vara svensk, men det känns mer som att handlingen skulle kunna utspela sig i brittisk förortsmiljö eller i USA och det är väl lite det här gangsterstuket Olin vill få fram. Miljön är nu egentligen inte speciellt viktig för storyn, utan det är skildringen av den undre världen som ska locka. Jag har hört många som tycker boken är spännande och fängslande, men jag sögs inte in i berättelsen som jag förväntade mig. Däremot gillar jag slutet som lämnar det väldigt öppet för läsaren att själv fundera vidare på vad som kommer att ske.

söndag 11 december 2016

Nils och den blinkande stjärnan

Länk till adlibris och bokus
Nils ska äntligen börja i förskoleklass. Som han har längtat hela sommaren! Det är riktigt pirrigt när han och mamma går till första skoldagen men det pirriga förvandlas till en liten klump i magen när mamma ska gå. Men snart hittar Nils och Alvar varandra bland legobitarna och då känns det nästan som på förskolan.

Under samlingen berättar fröken att alla till nästa dag ska ha med sig ett foto av sig själva och sin familj och berätta om sin familj för klassen så att alla lär känna varandra lite bättre. Och då börjar det kännas jobbigt igen. För ska Nils berätta om sin familj så måste han ju berätta om Majken också. Hans storasyster som skulle ha gått i trean men som inte lever längre. Hur berättar man en sån sak?

Nils mamma har sagt att ingen riktigt vet vad som händer när man dör och därför får man tro precis vad man vill. Nils tror att Majken kanske är en av alla stjärnor som finns uppe i himlen. Nils har sett en stjärna som blinkat speciellt mycket när han tittat på den. Det kanske är Majken?

Tack vare Nils fina föräldrar och en stöttande fröken så blir det inte så speciellt jobbigt att berätta om Majken och när Alvar sen frågar om Majken så känns det varken jobbigt eller märkvärdigt för det är bara så det är.

Att prata om döden kan vara jobbigt. Att prata med barn om döden är ännu svårare och här kan Lena Forsaeus Nils och den blinkande stjärnan bli en fin ingång till ett samtal. Forsaeus som själv förlorat ett barn skrev boken då hon inte tyckte det fanns så många bra böcker för syskonen som blir kvar. Detta är alltså något av en tröstebok och Forsaeus skriver fint om döden och att man som vuxen inte alltid behöver ha alla svar på de frågor som kommer upp, och att livet trots allt fortsätter efter en förlust. Jag tycker speciellt mycket om barnperspektivet som lyfter fram allvaret i de stora funderingarna utan att det behöver bli så märkvärdigt.

Jättefina illustrationerna av Mia Nilsson (som vanligt) och tusen tack till Lena Forsaeus och Idus förlag för recensionsexet!

onsdag 7 december 2016

När jag vaknar finns du inte

Länk till adlibris och bokus
Sextonåriga London Lane har en hemlighet som bara de som står henne allra närmst känner till. Londons minnen suddas ut varje natt och på morgonen när hon vaknar minns hon ingenting av vad som hände under gårdagen. Eller under någon annan dag som passerat sen hon var ungefär fem år gammal. Så för att klara av vardagen för London anteckningar och skriver upp i en loggbok vad som har hänt, men också sådant som ska hända under nästa dag. För även om Londons minne inte fungerar bakåt, så fungerar det framåt. Hon minns alltså sådant som kommer att hända ungefär som vi minns saker som har hänt.

En dag träffar London en kille i skolan, Luke. Han är sjukt snygg och det märkliga är att London inte har några framtrida minnen av honom, trots att han gör ett så stort intryck på henne. Den här killen kommer att bli hennes pojkvän, men trots detta är Londons framtida minne helt blankt när det gäller Luke. Det enda London minns av honom är sådant hon skrivit ned kvällen innan och varje dag är hon som nykär. Men varför finns Luke inte med i hennes framtid? De är ju superkära i varandra. Är det för att han kommer att dumpa henne? Eller är det värre än så? London har återkommande mardrömmar om att hon är med på en begravning. Hon vet inte vems begravning det är, bara att det är någon närstående person. Tänk om det är Lukes framtida begravning hon drömmer om!

Cat Patrick har skrivit denna något originella och romantiska ungdomsroman med titeln När jag vaknar finns du inte. Trots den originella idén så är jag inte speciellt imponerad. Londons minnesstörning känns inte helt konsekvent, det finns luckor i förklaringarna som också känns omständliga. Det är en kul idé som Patrick kommit på, men det blir för märkligt. Miljöerna är typiska amerikanska high school-miljöer och den romantiska berättelsen blir i min smak lite för sentimental och sliskig. Inte min typ av bok, alltså.

Uppdraget

Länk till adlibris eller bokus
Sommaren 1943 rasar världskriget. Tyskland har gått in i Danmark och Norge men för Maja som bor i Värmland alldeles nära den norska gränsen känns kriget ändå avlägset. Trots ständig flygtrafik över gränsen, trots att hennes pappa och alla andras pappor i det lilla värmländska samhället är inkallade och trots ransoneringar och brist på färskvaror så är Majas största bekymmer den här sommaren då hon ska fylla tretton att hon fortfarande är som en planka och inte har några som helst former att fylla ut sin baddräkt med.

Det är först när hon lär känna Ben och Hilde som kriget kryper lite närmre inpå Majas vardag. Både Ben och Hilde har flytt från Norge med sina mammor, Ben eftersom han är jude och annars riskerar att skickas till koncentrationsläger, Hilde eftersom hennes mamma är tillsammans med en tysk soldat och väntar barn med honom och därmed mer eller mindre blivit utstötta i Norge. Det är genom Bens och Hildes berättelser som Maja förstår att kriget pågår närmre än vad hon tror och att tryggheten i Sverige inte kan tas för given.

Bens pappa ingår i den norska motståndsrörelsen och Ben kan berätta spännande berättelser om gruppens aktioner mot nazisterna och det är framför allt berättelsen om en modig motståndskvinna som går under täcknamnet Svarta rosen som imponerar på både Maja, Hilde och Ben. När barnen råkar komma över information där det framgår att nazisterna är nära ett gripande av Svarta rosen, vilket skulle innebära denna kvinnas omedelbara avrättning, inser barnen att de måste försöka varna Svarta rosen. Men det kan de bara göra om de tar sig över den hårdbevakade gränsen till Norge och det blir ett farligare äventyr än vad någon av barnen ens hade kunnat föreställa sig.

Uppdraget är första delen i Camilla Lagerqvists serie om Svarta rosorna som utspelar sig under andra världskriget. Även om Sverige inte var indraget i kriget så märktes det självklart av även här med ransoneringar, män som var inkallade och en allmän oro som kanske för många i likhet med Maja först blev påtaglig då man själv drabbades personligen. Det här vardagliga tillsammans med skildringen av krigets påverkan på olika personer är fin och Lagerqvists skildring av tidsandan är något jag tycker hon gör bra även i sina andra historiska ungdomsromaner. Men Uppdraget är nu också en väldigt spännande roman och stundtals ett riktigt fartfyllt äventyr och jag förstår varför serien blivit så populär som den har blivit.

tisdag 6 december 2016

Vänner i solen

Länk till adlibris och bokus
Anna Hellerstedt har tidigare skrivit Sanningar i solen och Bröder i solen som liksom denna senaste bok, Vänner i solen, tar upp ämnen som främlingsfientlighet och rasism. Jag minns att jag läste Sanningar i solen för några år sedan och tyckte då om den för sitt tydliga budskap. Även Vänner i solen har ett tydligt budskap mot främlingsfientlighet, men mobbing och svek och de konsekvenser som följer på detta tycks vara det huvudsakliga budskapet.

Berättarjaget vars namn vi inte får veta, berättar här om sin vän Matilda som hon känt sen hon var liten. Men Matilda blir mobbad i skolan. Det börjar med att någon kallar Matilda ful, men snart mobbas Matilda också för sitt vietnamesiska påbrå. "Kinesjävel" kallar de henne och snart hänger fler och fler med mobbarna och även om berättarjaget fortsätter vara Matildas vän, vågar hon inte stå upp mot mobbarna och till slut börjar hon undvika Matilda helt och hållet i skolan. Det är bara på hennes egna villkor, på kvällar och helger, när ingen annan vet eller ser, som hon vågar hänga med Matilda.

När högstadiet ska börja hamnar tjejerna på samma skola. Matilda hoppas på en nystart, men på en fest går det riktigt illa. Matilda utsätts för övergrepp och smygtagna foton och filmer börjar spridas på skolan. När berättarjaget sedan får pojkvän finns inte längre någon tid att bry sig om Matilda som från och med nu får klara sig helt själv.

Vänner i solen är en lättläst eländeshistoria som, i min smak, blir lite för eländig och övertydlig, men som för en läsovan person nog kan bli riktigt fängslande läsning.

Stort tack till Idus förlag för rec.exet!