söndag 16 februari 2014

Den hemliga koden

Den hemliga koden är fjärde boken i Petter Lidbecks deckarserie Tre tjejer om Pella, Tyra och Siri, som bor i Hittarp, norr om Helsingborg. Jag har tidigare bara läst Den döda hunden, som är del två i serien och jag får nog säga att jag tyckte att Den hemliga koden kändes snäppet vassare och mer spännande.
finns på adlibris eller bokus

På en loppis hittar Pella en bok som hon tänker att hon ska ge till sin pappa. När hon köpt boken kommer en äldre man fram till Pella, Tyra och Siri och ber att få titta på boken. Det är ett äldre exemplar av Luftens hjältar som Pella har köpt och mannen erbjuder henne femhundra kronor för boken. Han menar att boken är svår att få tag i och att han gärna vill ha just den här boken eftersom han själv läste den som barn. Pella vill inte sälja boken, men mannen insisterar och erbjuder henne en helt ny bok plus de femhundra kronorna. Och så visar han hur någon ju faktiskt har kladdat i det exemplar som hon köpt. Mycket riktigt så har någon klottrat ned siffror och bokstäver, i vad som liknar en slags kod. Pella har dock ingen som helst avsikt att sälja boken till mannen och han ger sig efter att ha lämnat sitt visitkort till tjejerna med uppmaningen att de ska tänka på saken.

Bara någon dag senare är det någon som gör inbrott hemma hos Pella och hennes mamma. Hela hemmet är upp och ned, allt är nedrivet, lådor utdragna, madrasser och kuddar ligger på golvet - allt är i en enda röra! Men det konstigaste är att inget saknas. Kan det ha nånting att göra med den där boken som Pella köpte? Boken är hur som helst inte heller den borta, för den hade Tyra lånat med sig hem för att läsa. Och nu har hon knäckt koden! De tre tjejerna dras in i en gåta som de måste använda all sin list för att lösa samtidigt som de måste vara extremt försiktiga. Boken visar sig nämligen bära på hemligheter som någon är beredd att gå över lik för att komma åt.

Det är spännande läsning och jag tycker dessutom att det är trevligt att läsa om händelser som utspelar sig i trakter som jag själv kan känna igen mig i. Min farmor och farfar bodde uppe i Domsten, som ligger i trakten av Hittarp och det blir liksom extra roligt när man själv har en referens till platserna där allt utspelar sig.
Sen gillar jag verkligen att Lidbeck inte knusslar med språket. Han använder gärna lite svårare ord, men förklarar dem så att den som läser Tre tjejer-serien verkligen får en möjlighet att bygga ut sitt ordförråd.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar