I begynnelsen var Bob

Hade jag inte vetat att det är Meg Rosoff som skrivit I begynnelsen var Bob så hade jag inte för mitt liv kunnat gissa mig till att det är hon som ligger bakom denna helgalna historia. I begynnelsen var Bob skiljer sig totalt från Rosoffs tidigare böcker, men jag tycker det känns fräscht och framför allt kul att Rosoff vågar variera sig och prova något nytt.

Bob är en slarvig, lat och vårdslös tonårskille. Han är full av sig själv, tänker föga på någon annan än sig själv och är på det hela taget en ganska så osympatisk kille. Och dessutom är han Gud himself. Och denna lata Bob slarvade sig igenom skapelsen på sex dagar så att han skulle kunna vila den sjunde. Och eftersom hela skapelsen var så energikrävande så har Bob inte gjort så värst mycket mer för livet på jorden sen dess.

Till sin hjälp har Bob en assistent, Mr B, som i själva verket är den som utför allt Guds hårda arbete med att svara på böner, försöka göra något åt världssvälten, diverse krig och allt annat lidande samt städa upp efter den oreda som Bob av ren vårdslöshet brukar lämna efter sig. Han har med andra ord fullt upp och att nu Bob har gått och blivit kär förenklar inte hans arbete precis. För när Bob blir kär är det inte bara Bobs känslor som svallar över, en bieffekt av Bobs hormonöverskott är nämligen att jordens klimat sätts ur spel. Det råder skyfall med svåra översvämningar, missväxt och människoflykt som följd. Och allt detta bara för att Bob blivit upp över öronen förälskad i den ljuvliga varelsen Lucy.

Lägg där till en spelgalen gudamoder, världens sista Eck som snart kommer att bli uppäten, kapybaror på rymmen från zoo, och en avskedsansökan från Mr B. I begynnelsen var Bob är en totalt skruvad historia, full av tokerier och humor och har jämförts med Liftarens guide till galaxen. Det jag saknade lite med den här boken var de djupa tankar som Rosoff brukar lämna sin läsare med. Men jag ska i ärlighetens namn erkänna att jag läst Bob ganska så okoncentrerat och jag kan därmed ha missat en del av satiren.