Sommarläsning 2012

Bra eller dåligt väder; det här är ett axplock över vad jag hoppas hinna med att läsa under min semester.

Barnens romanpris 2012

Jag har de senaste dagarna följt Barnens romanpris i P1. Idag presenterades Katarina von Bredows Flyga högt som den lyckliga vinnaren! Jag har varit väldigt ljumt inställd till boken och mest tyckt att den verkar vara en upprepning av Kerstin Herrströms Tusen gånger starkare. Men nu nästan måste jag ju läsa Flyga högt. Stort grattis till Katarina. Här kan man bland annat läsa juryns motivering till priset och här hittar man P1's sändningsarkiv om man vill lyssna på programmen.

Övriga nominerade var:
Marianne Strand, Försöksdjuret
Mårten Melin, Förvandlad
Emmy Abrahamsson, Min pappa är snäll och min mamma är utlänning
Viveka Sjögren, I den tysta minuten mellan

How I live now

Såg på Twitter att man alldeles precis startat inspelningen av Meg Rosoffs Så har jag det nu. Spännande! Jag har helt missat att det skulle göras film av boken. Meg Rosoff själv har lagt upp den här pressreleasen på sin hemsida. Och lagom till i höst ger En bok för alla ut Så har jag det nu i pocket med detta snygga omslag:

Man pratar inte med elefanter

Tanya Stewner har i Tyskland redan hunnit ge ut ett par böcker med Lisabeth Susavind i huvudrollen. Man talar inte med elefanter är den första och gavs ut i Sverige 2010.  Lisabeth Susavind har flyttat till en ny stad och en ny skola. Igen. Både hon själv och hela hennes familj är supernervösa inför mötet med nya klassen. Tänk om någon får reda på Lisabeths hemlighet! När Lisabeth blir placerad att sitta bredvid en annan tjej i klassen, alldeles vid fönsterna med krukväxterna, så ber Lisabeth om att få sitta för sig själv istället. För sent upptäcker Lisabeth att hon istället valt att sätta sig bredvid klassens hamsterbur och får istället stå ut med hamsterns oupphörliga stirrande på henne. Och givetvis blir tjejen som Lisabeth skulle suttit med sur och snart har klassens alla tjejer vänt sig emot henne.

Hemma i trädgården stöter Lisabeth på Jesaja som tydligen är en av skolans mest populära killar. Men han har också en hemlighet han försöker dölja. Han är högintelligent och gillar till exempel att läsa Goethe, men han är livrädd för att någon på skolan ska få reda på att han är smart och därför ser han till att få sämre betyg än han egentligen kan få. Allt för att inte riskera att tappa sin popularitetsstatus. Jesaja blir den första som Lisabeth vågar berätta om sin hemlighet för - nämligen att hon kan prata med djur och att hon enbart med sitt skratt kan få växter att knoppa och slå ut. Men även om hemligheten är trygg hos Jesaja, hon känner nämligen till hans, så vågar Jesaja inte ens hälsa på Lisabeth i skolan eftersom han då kanske riskerar att förlora sin status som cool och populär.

Och sen riskerar Lisabeths stora hemlighet att avslöjas när skolans alla fyror och femmor ska på utflykt till zoo, men Jesaja, som ändå är en schysst kille, hjälper på ett diskret vis att dra uppmärksamheten från Lisabeths förmåga. Tack vare en sjuk elefant vågar till sist både Lisabeth och Jesaja avslöja sina hemligheter för omgivningen.

Visst skildrar boken problemet med mobbing i skolan på ett rätt så trovärdigt vis, och jag tror att många kan känna igen och relatera till Lisabeths och Jesajas relation. Men jag irriterar mig på att Lisabeths föräldrar själva tycker det verkar vara en god idé att hålla sin dotters förmåga hemlig - trots att de under kort tid fått flytta fyra gånger och trots att anledningen till att man flyttat är att Lisabeth mobbats i skolan.

Man talar inte med elefanter är en bok om vänskap och om att vara annorlunda. Handlingen är fantasifull men också ganska förutsägbar. Och jag känner mig väldigt ljummen inställd till denna bok. Tack och lov känns det också som en bok som snabbt kommer att falla ur minnet.

Jag väntar under mossan

Jag väntar under mossan är Amanda Hellbergs första bok för barn och ungdomar. Hon har tidigare skrivit spökhistorier och skräckromaner för en vuxnare publik. Jag har inte läst något av henne tidigare, men efter att ha slukat Jag väntar under mossan så noterar jag Amanda Hellbergs romaner på min lista över intressanta böcker jag bara måste läsa.

Tilda är på besök i Sverige över sommaren. I vanliga fall bor hon i England men om somrarna händerna det att familjen hälsar på Tildas morfar som bor i en stuga ute i skogen. I stugan har Tildas mamma vuxit upp men det var också här som Tildas mormor försvann spårlöst när Tildas egen mamma bara var åtta år.

Den här sommaren får Tilda och morfar rå om varandra ensamma eftersom Tildas föräldrar ska iväg på kryssning i Norge, och det är rätt mysigt. Men den här sommaren börjar Tilda förnimma saker och ting. Hon ser och känner närvaron av någon eller något som inte borde finnas. Något ruvar i skogen utanför morfars stuga och det vilar definitivt något spöklikt över den en gång så populära badsjön som endast Tilda och morfar numera besöker. Vad det än är som pockar på Tildas uppmärksamhet så kommer det sakta men säkert närmre och Tilda börjar själv söka efter svar på den ondskefulla stämning som vilar över sjön.

Jag väntar under mossan är riktigt mysig och kuslig sommarläsning. Oknytt och knytt samsas i ett långsamt berättartempo som förhöjer den kusliga stämningen i den svenska sommaridyllen. Jag gillar hur Hellberg plockar in den nordiska folktrons många väsen i berättelsen och som också skänker en förtrollningens krydda till både miljöbeskrivningar och handling.

För övrigt har boken ett snyggt, tilltalande omslag som utmärkt fångar stämningen i romanen.

Habib

Äntligen har jag stiftat bekantskap med Habib! Habib - meningen med livet är den första av hittills åtta böcker som Douglas Foley skrivit. Böckerna har gjort stor succé och jag kan förstå varför.

Habib är elva år och bor i Alby utanför Stockholm. Av fröken i skolan har han blivit tvingad att skriva dagbok. Habib har i flera månader struntat i uppgiften, men när fröken kallar in till extra utvecklingssamtal med föräldrarna lovar Habib att han ska skriva dagbok varje dag resten av vårterminen. Och faktiskt så upptäcker han att det är riktigt kul att skriva dagbok! Mellan april och maj månad får man som läsare följa med i Habibs vardag med skola, fotbollsträning, häng med polarna och korkad storebror. Men givetvis handlar dagboken också om Paris som bor i samma hus som Habib och som är den sötaste guzzen ever! Habib måste bara få henne att fatta att han tycker det och han har gett sig själv i uppdrag att fråga chans på Paris. Hans andra uppdrag är att ta reda på meningen med livet. Frågan är vilket av uppdragen som är det svåraste.

Habib - meningen med livet är rolig feelgood-läsning. Habib-böckerna utspelar sig i den brokiga förorten bland "nysvenskar" och Foley har bland annat skrivit Habib-böckerna för att erbjuda igenkänning hos eleverna ute i förortsskolorna. Men det stora fokuset i boken är på vardagslivet och här bjuds det på mycket igenkänning oavsett vilket ursprung man har som läsare. Habib bjuder på både stort och smått i en elvaårings vardag. Och många skratt!

Kriget kommer!

Torsten Bengtssons Kriget kommer! utspelar sig i en mindre ort vid den skånska kusten kring 1941-1942. Danmark och Norge ockuperas av tyskarna och plötsligt känns kriget närmare än nånsin. Sverige håller sig dock utanför, även om man tillåter tyska soldater att ta tåget genom Sverige till Norge.

Femtonårige Olofs pappa är fiskare och Olof följer ofta med sin far ut på båten. Efter att tyskarna ockuperat Danmark vågar sig Olofs far inte lika långt ut i Öresund, dels på grund av tyskarna som patrullerar vattnen utanför Danmark, men också på grund av de minor som lagts ut i Öresund. Trots detta är det full fart på smuggeltrafiken mellan Danmark och Sverige. Olofs far är inte inblandad, men det är däremot Larsson. Larsson är styvpappa till Nisse, Olofs bästa kompis, och när Nisse under en smuggelfärd råkar illa ut får Olof ta Nisses plats. Larsson ska hjälpa en judisk man att fly från Köpenhamn och det är ett mycket farligt uppdrag med livet som insats.

Bengtsson lyckas på få sidor göra ett nedslag i den svenska historien och ger en tidstypisk bild av Sverige under det tidiga 1940-talet med ransoneringskuponger, gasmasksövningar i skolan och en ständig oro över krigets inte allt för avlägsna närvaro. Till och med att alla svenskar inte var emot tyskarna och att människosmugglarnas insats av en del ansågs profitera på de hårt utsatta judarna får Bengtsson med i denna historiska skildring. Kriget kommer! är en enkel men dock mycket läsvärd bok.

Kärlek i Europa

Birgitta Stenberg, för mig mer känd som författaren bakom Billy-bilderböckerna, gav 1981 ut första boken i sin självbiografiska romansvit. Kärlek i Europa handlar om en sexton-sjuttonårig Birgitta som, efter att ha blivit förgripen av sin ingifte morbror och mer eller mindre själv fått skulden för detta, åker till Frankrike, Paris närmare bestämt, för att lära sig språket bättre. Och visst lär hon sig språket, men inte på språkskola enligt moderns önskemål. Birgitta som när författardrömmar slår sig i lag med de litterära kretsarna som under 1950-talet svärmar i Paris och tillbringar dagar och nätter på café tillsammans med bland andra poeten Paul Andersson, som hon faktiskt också snott bokens titel av. Det blir för Birgitta en bohemisk och möjligen lärorik sommar fylld av möten med intressanta och excentriska människor

Birgitta Stenberg skriver själv på sin hemsida att Kärlek i Europa skildrar hennes tonårs-dumdristiga upplevelser under sin resa i Frankrike, Spanien och Italien och att romanen är en försköning av det hon själv upplevde. Hujedamig, säger jag bara! Förutom att titeln till romanen är en ren stöld från Paul Andersson så måste den också vara väldigt ironiskt menad. Övergrepp i Europa borde den rätta titeln vara och jag tycker det emellanåt är rätt så otäckt att läsa om alla personer som utnyttjar Birgitta, för att inte tala om de många situationer som hon själv försätter sig i.

Birgitta dras som en magnet till personer som inte är bra för henne och om och om igen hamnar hon i obehagliga situationer. Medan jag som läsare tycker att det är förfärligt, verkar Stenberg själv under hela bokens gång ta det hela med sakligt jämnmod och det känns nästan som att Stenberg tycks tycka att merparten övergrepp mer eller mindre bara är en del av hennes sexuella utbildning. Lite skönt är det dock att inte behöva läsa om något självömkande från Stenbergs sida, men Kärlek i Europa slutar (åtminstone enligt mig) utan att Birgitta kommer till någon insikt eller lär sig undvika de personer som får henne att må dåligt och det stora syftet med romanen känns mest ha varit att chockera när den kom ut i början av 1980-talet.

Allt jag säger är sant

Första terminen i gymnasiet ska börja. Det är nu allvaret med skolan börjar på riktigt. Det är nu ens framtid avgörs och det är nu man har möjlighet att skapa sig nya chanser och möjligheter - ett nytt liv! Alla är uppspelta, förväntansfulla. Alicias bästa kompis Fanny kan inte tro sina öron, eller ögon heller för den delen, när Alicia efter en vecka i gymnasiet bestämmer sig för att hoppa av. Gymnasiet är bara slöseri med tid och talang och Alicia är menad för något mycket större än att sega sig igenom ytterligare tre års olidlig tristess i skolan.

Men det visar sig att det inte är så himla lätt att "bara hoppa av" skolan. Förutom att Fanny tycker att Alicia är korkad så går Alicias föräldrar i taket och skolan hotar med att koppla in kommunen. Helt ofattbart vad alla ska vara negativa! Alicia som ändå lyckas fixa ett café-jobb får nog av sina oförstående föräldrar och flyttar in hos lugna och trygga mormor istället. Mormor inte bara lyssnar och förstår, för henne kan Alicia också berätta om Isak som brukar hänga på caféet och som har världens finaste leende. Alicia tänker minsann se till att han får upp ögonen även för henne. Att han redan har flickvän är av mindre betydelse. Alicia har ju trots allt lyckats med stordådet att skaffa jobb och då ska det väl inte vara så svårt att uträtta ännu ett stordåd?

Men hösten, under vilken Alicia borde gått i ettan i gymnasiet men istället bestämmer sig för att uträtta stordåd, blir ingen dans på rosor, och livet visar sig vara mycket svårare och mer omvälvande än Alicia kunnat föreställa sig.

Lisa Bjärbo skriver lättsamt och underhållande. Det är flyt i språket, enkelt och lätt att läsa och Allt jag säger är sant slukar man snabbare än kvickt. Men till skillnad från Bjärbos förra bok, Det är så logiskt alla fattar utom du, så känns detta inte som en bok som kommer att fastna speciellt länge i mitt minne. Även om Bjärbo gör ett trovärdigt porträtt av en egocentrerad Alicia mitt uppe i en livskris, så känner jag mest ett "jaha" när jag läst sista sidan. Och jag kan inte låta bli att känna mig lite som syv-Sara (eller som vilken annan gammal tant som helst) som inte kan sluta tänka att Alicia väl ändå måste sluta vara så naiv och inse att hon inte kan uträtta stordåd utan ens gymnasiekompetens.

Allt jag säger är sant är i vilket fall som helst god underhållning för stunden - ingen tvekan om det, och en perfekt bok att läsa i hängmattan.

Reslektyr

Jag vet att det finns hur mycket som helst att se och göra i New York, men jag oroar mig ändå över att jag plötsligt ska vara utan något att läsa. Kanske smyger ner en till bok i sista sekunden...

Vill ha!

Jag fyller snart år. Detta är kanske något att sätta upp på önskelistan?



CC Cafepress.com



Glassmaskinen

Glassmaskinen ingår i serien  om Alma och Egon, en serie av Carin Wirsén och Karin Holmström som riktar sig till nybörjarläsaren. Alma och Egon gillar båda två glass väldigt mycket. Egon berättar för Alma att hans moster har en glassmaskin som hon gör egen glass med. En sådan vill Alma och Egon också ha! Men glassmaskiner är dyra och de två vännerna har inte råd att köpa en glassmaskin. Därför rensar de hemma i sina garderober och lådor och ställer sig att sälja sina gamla saker på loppis i hopp om att tjäna ihop tillräckligt för att kunna köpa en egen glassmaskin.

Glassmaskinen är en glad och trevlig bok med bilder i klatschiga färger och en slags blandteknik där illustratören mixar foto och illustration som smälter samman på ett tjusigt vis. Jag gillar också att text och bild samspelar genom pratbubblor och skyltar som är skrivna med versaler, vilket gör detta till en lätt och läsvänlig bok för de yngsta läsarna.