torsdag 23 februari 2012

Number the stars


1940 ockuperade Tyskland Danmark. Länge kunde danskarna fortsätta sina liv som vanligt, men 1943 tog tyskarna beslut om att ”omlokalisera” den danska judiska befolkningen. "Omlokalisering" var endast ett annat utttryck för de judedeportationerna som många andra europeiska länder tvingats genomföra. Men tack vare att en tysk tjänsteman hann varna Danmarks rabbiner om vad som var förestående kunde rabbinerna i sin tur varna medlemmarna i sina församlingar som därmed lyckades fly de första deportationerna. Nästan 7000 danska judar, nästan hela den danska judiska befolkningen, flydde till Sverige tack vare de många hjälpvilliga danskar som smugglade över judarna i sina fiskebåtar till Sverige.

Utifrån denna bakgrund hämtade Lois Lowry inspiration när hon skrev Number the stars. Boken utspelar sig i Köpenhamn 1943 och Number the stars handlar framför allt om den danska befolkningens hjältemod i att sätta upp motstånd mot tyskarna och lyckas rädda så många judar. Genom den tioåriga Annemaries ögon berättas om vardagen i det ockuperade Köpenhamn med ransoneringar, soldater som patrullerar gatorna och motståndsrörelser som man inte får prata högt om. När grannarna riskerar att bli deporterade engagerar sig Annemaries egen familj. Medan mamman och pappan i familjen tvingas fly tar Annemaries föräldrar hand om deras dotter Ellen och låtsas att hon är deras egen dotter och Annemaries syster. Men det är förenat med livsfara att gömma judar, vilket familjen blir varse när tyskarna stormar in i deras lägenhet mitt i natten. Det går nämligen inte att dölja att Ellen inte är lik någon annan i Annemaries familj.

Att handlingen utspelar sig i Köpenhamn gör det lite extra roligt för mig som skåning att läsa och ger mig en närhetskänsla med miljöer som jag kan identifiera. Att dessutom få lära känna historian i sina omnejder är alltid intressant. Number the stars lämpar sig väl för mellanåldern även om boken på engelska kräver ett rätt så stort engelskt ordförråd. Porträttet av Annemarie är vältecknat och det är lätt att identifiera sig med henne, men för en något äldre läsare kan nog såväl Annemarie som berättelsen te sig en aning barnslig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar