Davids lillebror Martin har hittat en benbit i trädgården. David följer med ut i trädgården för att gräva och se om de kan hitta fler. Det gör de, och till en början tror de att det kan röra sig om svansen på en hund men David inser snart att det förvisso nog ligger en hund begraven, men hunden är inget annat än resterna av en människa. De små benbitarna Martin och David hittar pusslar de ihop till ett människofinger. Martin vill berätta för mamma, men David tycker att de ska vänta. Innan David går och lägger sig placerar han benbitarna i fönsterkarmen. Mitt i natten vaknar han av ett skrapande ljud på sitt fönster och morgonen efter står det ett meddelande inristat i fönsterrutan. David inser att han inte inte kommer att bli lämnad ifred förrän han hittat resten av skelettet. Det här är en lättläst berättelse som fångar sin läsare direkt och lyckas hålla kvar intresset boken igenom. Omslaget är snyggt gjort, men jag är lite mer tveksam till en del av bilderna som illustrerar berättelsen. Skelettpojken riktar sig till högstadieungdomar, men vissa av bilderna i boken känns lite barnsliga tycker jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar