Den stulna romanen

Den stulna romanen är skriven av den egyptiska författaren Nawal el Saadawi, en kvinna som gjort sig känd för sin frispråkighet vad gäller Egyptens mansdominerande samhälle.

I Den stulna romanen får vi träffa Boudour som bor i Kairos rika kvarter med sin högt uppsatte make Zakariya al-Khartiti och deras dotter. Boudour arbetar som litteraturkritiker, ett jobb hon avskyr, medan hennes make skriver krönikor i en dagstidning. Dottern Magiida följer i sin fars fotspår, hon vill nå samma framgång som skribent men saknar både inspiration och motivation. Magiida önskar i hemlighet att hennes liv vore mer som barndomsvännen Zinas, nu en av Egyptens mest hyllade artister. Medan Magiida vuxit upp i välstånd så har Zina vuxit upp som ett av Kairos gatubarn. Vad ingen av dem dock känner till är att de egentligen är systrar. Magiida både beundrar och avundas Zina, och det är hon inte ensam om. Flera av Kairos heliga män anser att Zina är alltför frispråkig och tar alldeles för stor plats och bör därför tystas.

Boudour avskyr inte bara sitt arbete, hon föraktar sin make, men även det livsbeslut och det liv som nu blivit hennes. Men det hon allra mest föraktar sig själv för är att hon övergav sin förstfödda dotter - Zina, resultatet av en ungdomsförälskelse. På avstånd har hon dock kunnat följa flickans liv och hon längtar så efter att få be Zina om förlåtelse.

Boudours enda tillflykt i sitt mediokra liv är den roman hon skriver på. I romanen låter hon huvudpersonen Badriya, Boudours alter ego, leva det liv hon önskar att hon själv vågade leva. Badriya får ibland liv även utanför romanen som ett litet extra samvete för Boudour som hela tiden pockar på hennes uppmärksamhet. Men sidorna som Boudour håller inlåsta tycks försvinna efterhand. Vart tar dem vägen? Är det hennes egen man som stjäl romanen för att tysta henne?

Det här är en bok som kräver väldigt stor uppmärksamhet från sin läsare. Handlingen följer inget rakt spår, utan hoppar både i tid och rum och mellan verklighet och fiktiv roman. Jag får erkänna att utan en omläsning så kan jag nog inte redogöra helt och hållet för den här boken. Att feminism, kvinnoförtryck och yttrandefrihet ligger författaren Nawal el Saadawi varmt om hjärtat råder det dock inga tvivel om.