torsdag 7 juli 2011

Kevin

En bok jag länge haft på min "att-läsa-lista" är Vi måste prata om Kevin av Lionel Shriver. Äntligen har jag tagit mig tid till att läsa den och det var inte en dag för tidigt. Vi måste prata om Kevin är en fängslande historia om bland annat föräldraskap, skuld och ansvar.

Eva och Franklin träffas först i 30-års åldern. Eva är en kvinna i karriären, hon driver eget företag som går lysande och lever mer eller mindre för de resor som hennes arbete innebär. Att skaffa barn har för Eva länge känts som en uppoffring, men drygt 35 år gammal bestämmer sig paret för att försöka. Kevin föds och från första stund känner Eva att något inte står helt rätt till med sonen. Hon försöker vara en god mor och ge sitt barn allt han behöver men det är ett utmattande och otacksamt arbete. Kevin är ett mycket intelligent barn men han tycks bära på ett enormt hat eller vrede som han ventilerar på ett högst beräknande vis. Under Kevins uppväxt inträffar ständigt "olyckor" som Kevin på något vis tycks inblandad i, men det är bara Eva som vill se sambanden mellan Kevin och olyckorna. Franklin vägrar lyssna på sin hustrus varningar och misstankar och förstår inte varför Eva aldrig kan ta sin son i försvar. När tragedin sedan inträffar, den ödesdigra torsdagen ett par dagar innan Kevins 16-års dag, blir Eva chockad men knappast förvånad.

Hela boken utgörs av en rad brev skrivna av Eva adresserade till Franklin, som hon inte längre lever tillsammans med. Hon försöker i breven förklara, fråga och förstå vari deras ansvar och skuld som föräldrar ligger. Kunde de ha gjort något annorlunda? Gick det att förutse den massaker som Kevin skulle begå på sju skolkamrater, en lärare och ytterligare en anställd på skolan? Och går det att förlåta och gå vidare?

Vi måste prata om Kevin går knappast att läsas utan att bli berörd. Den är otäck, rak och välskriven. Och den är mycket bra.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar